History Of Quilting And Memories

De tidiga nybyggarna förde med sig sina färdigheter och tekniker för quiltning på duk. Därifrån växte quiltning på många sätt. Från dekorationer på tyg, till lager av tyg quiltat för sängkläder och upp till genomarbetade täcken och väggbonader. Täcken var kända för att ha blivit familjens arvegods och arv till kommande generationer, är det även rapporterats att George Washington mamma lämnade honom ett täcke. För år kvinnor ofta skulle träffas i quilting bees under våren och sommaren för att göra täcken på större ramar, och sedan de mindre stötestenar som de normalt skulle använda hemma. Efter att få några quilt toppar gjort under vintern, skulle kvinnor träffas för att ha en Quilting Bee att avsluta täcken. Quilting Bin var inte bara för sömnad, det var en dag att spendera med sina vänner att dela sina dagliga upplevelser eller möjligen dela ett recept eller två. Idag har vi fortfarande quilting bees för mycket av samma skäl. Vissa kyrkor eller andra organisationer har grupper av kvinnor som kommer att få tillsammans för att göra ett täcke som kan säljas som en fond raiser eller möjligen ges som en gåva till någon speciell eller någon i nöd. Det var en tradition för mödrar att lämna över de färdigheter som de förvärvat till sina döttrar, förhoppningsvis den traditionen aldrig kommer att sluta. Inte bara var quilting ett sätt att använda begagnade kläder, men det var också för att berätta en historia i många fall. Kvinnor som inte har kompetens att skriva, mod att uttrycka ett politiskt uttalande eller att uttrycka sin åsikt, ofta skulle berätta sin historia med material genom att vaddera. I en tid av krig, skulle kvinnorna ofta täcke till minne av en älskad som de hade förlorat med bitar av deras kläder, eller ge riktning under Underground Railroad eran, eller bara ett sätt att spela in och minnas sin heritage.Recently, var jag gå igenom min brudkista som jag hade fått från mina morföräldrar när jag var ung och kom över den vackra hand bunden täcke som min mamma hade gjort. Jag minns när jag var yngre inte uppskattar all den tid och kärlek som mamma hade lagt in i filtar som hon gjort för oss. Föga anade jag då att jag skulle vara en quilter en dag och har en helt ny respekt för quiltning. Vi växte upp i South Dakota, och som så många områden, var vintrarna kalla och ofta blåsigt. Vi hade en stor gammal gård hus med en trä värmare i mitten av golvet i vardagsrummet som höll det varmare nere sedan på övervåningen där våra sovrum var. Det verkade alltid att vinden skulle hitta sin väg in i huset och uppför trapporna, speciellt till mitt rum, så vi hade hemlagad täcken för att hålla oss varma. Jag kan minnas att klaga till mamma att de var för tunga för att vara överkast, och när de var på sängen kunde jag knappt röra sig under dem på natten. Pappa skulle ofta hänga ett täcke på botten av trappan för att hålla värmen nere och jag är säker på att mamma skulle älska det när han skulle spika dem på väggen. Vi hade inte dagens teknik lätt att hänga och ta bort krokar, och att vara på gården, tycktes pappa aldrig ha brist på spikar och en hammare om runt att slå upp dem with.One av de täcken som jag skatten i dag är en sammet en där mamma brukade hennes favorit stygn, fjäder stygn, som hon skulle använda för att binda en massa små bitar av olikfärgade tyg tillsammans, kallas ett lapptäcke. Det är en av mina favorit typer av täcken. Ett lapptäcke innehåller en mängd olika tyger och bitar skuren i olika former och storlekar. När tyget skärs i mindre bitar, kan uppgiften att först sy ihop dem igen i block och sedan sätta ihop blocken i quilt börjar. Som liksom de tidiga nybyggarna skulle mamma använda tyg från kläder i hennes täcken. Jag kan fortfarande titta på dessa täcken idag och minns en av mina klänningar som en viss tygstycke hade kommit från eller kanske en av mammas blusar. En hel del av de mönster som vi kan hitta idag för lapptäcken har förts vidare i många generationer och kommer förhoppningsvis att fortsätta att gå i arv till kommande generationer av
:. Lanette